tisdag 10 november 2015
Flerspråkiga barn och lärplattor
Förskolebarn som talar flera språk är extra hjälpta av lärplattor. Det visar en avhandling från Uppsala universitet. Läs mer på svt.se. Här hittar du avhandlingen i sin helhet, Appar och agency, Barns interaktion med pekplattor i förskolan, som nedladdningsbar pdf.
tisdag 19 maj 2015
Äntligen!!!
Lansering av LIKA-verktyget för förskolan!
LIKA är ett är ett värderingsverktyg att använda som stöd i arbetet med skolans och förskolans digitalisering och har funnits tillgängligt på webben sedan augusti 2014, men då främst för skolan.
LIKA är ett är ett värderingsverktyg att använda som stöd i arbetet med skolans och förskolans digitalisering och har funnits tillgängligt på webben sedan augusti 2014, men då främst för skolan.
Utvärdera förskolans digitalisering med IT-verktyget LIKA
Introduktion till värderingsverktyget LIKA, som nu har anpassats till att fungera även i förskolan.
- Tid: 4 juni 2015 14.30 - 4 juni 2015 16.00
- Plats: SKL, Hornsgatan 20, Stockholm
- Målgrupp: Förskolechefer, rektorer, skolchefer, skolledare
- Kostnad: Kostnadsfritt
- Webbsändning: https://adobeconnect.skl.se/lika/
tisdag 12 maj 2015
"Skärmtid är ett förlegat begrepp"
Tjugo år efter att Sverige fick massanvändning av internet diskuterar vi fortfarande hur farligt nätanvändning kan vara för barn och vuxna.
”Att försöka räkna ut vad som är skärmtid under en dag är inte längre en relevant mätmetod. Forskning visar dessutom att tid inte är någon bra indikator på hur barn påverkas av skärmanvändning”, skriver internetforskaren Elza Dunkels.
Länk till svt.se Opinion.
”Att försöka räkna ut vad som är skärmtid under en dag är inte längre en relevant mätmetod. Forskning visar dessutom att tid inte är någon bra indikator på hur barn påverkas av skärmanvändning”, skriver internetforskaren Elza Dunkels.
Länk till svt.se Opinion.
onsdag 6 maj 2015
Poddar från Statens medieråd
Statens medieråd satsar på ett nytt grepp för att sprida kunskap om barns och ungas digitala liv.
I stort sett alla svenska barn och unga använder nu internet. Allt fler och allt yngre tittar på filmklipp i mobilen och sociala medier är en avgörande del av livet för många unga, enligt färska siffror från undersökningen ”Ungar & medier”.
Internet har gått från att vara en del av vardagen till att bli vardagen. Men hänger vuxenvärlden med? Vad är skolans och lärarnas roll om eleverna redan hittar allt de söker på internet? Satsas det tillräckligt på skolbiblioteken, och ska barn börja med källkritik redan innan de lärt sig läsa?
I tre poddavsnitt undersöker och diskuterar Statens medieråd hur den digitala utvecklingen påverkar elever, lärare och andra vuxna i ungas närhet. Programledaren Johnny Lindqvist diskuterar ungas digitala dygn, medie- och informationskunnighet i skolan, och lärarens framtida roll med en rad gäster, både unga och vuxna.
Ung och uppkopplad
Gymnasieeleverna Sofia, Hanna och Caroline berättar om sina digitala dygn och vem på internet de egentligen litar på.Källkritik och lärarens framtida roll
Martina Wagner, verksamhetsansvarig för medie- och informationskunnighet på Statens medieråd pratar om vikten av att vara en medveten mediekonsument med journalisten och grundaren av Viralgranskaren Jack Werner.Plattformarnas tid
Jonas Andersson Schwarz, doktor i medie- och kommunikationsvetenskap, och Ewa Thorslund, direktör för Statens medieråd, diskuterar den digitala utvecklingens utmaningar och möjligheter med Kristina Alexandersson, chef för internet i skolan på stiftelsen .SE.
Här hittar du poddarna: Statens medieråd
onsdag 29 april 2015
Pressmeddelande från Skolverket
En av fyra saknar relevant utbildning för arbetet i förskolan, pressmeddelande från Skolverket 2015-04-22
"Det är bekymmersamt att så många saknar utbildning för att arbeta i förskolan. Förskolan är en egen skolform med ett tydligt uppdrag att främja alla barns lärande. De krav som ställs på verksamheten i förskolan förutsätter att det finns utbildad personal", säger Ulrika Lundqvist, enhetschef på Skolverket.
"Det är bekymmersamt att så många saknar utbildning för att arbeta i förskolan. Förskolan är en egen skolform med ett tydligt uppdrag att främja alla barns lärande. De krav som ställs på verksamheten i förskolan förutsätter att det finns utbildad personal", säger Ulrika Lundqvist, enhetschef på Skolverket.
onsdag 15 april 2015
Tillgänglighet
SPSM har ett värderingverktyg där du enkelt kan värdera din förskolas tillgänglighet. Resultatet av din värdering sammanställs i en handlingsplan. Fiffigt, eller hur?
tisdag 27 januari 2015
"En spegel av nationens hjärtslag"
Så kallas den svenska förskolemodellen av OCED, Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (Organisation for Economic Co-operation and Development) är en internationell organisation för utbyte av idéer och erfarenheter inom områden som påverkar den ekonomiska utvecklingen mellan industriella länder med demokrati och marknadsekonomi, främst i de 34 medlemsländerna.
Svensk förskola är i dag en del av nästan alla barns barndom. 95 procent av tre- till femåringarna är inskrivna i förskolan. Hur har då den svenska förskolemodellens pedagogiska och samhälleliga uppdrag växt fram? Birgitta Hammarström Lewenhagen, universitetslektor vid Stockholms universitet, har i sin doktorsavhandling Den unika möjligheten – en studie om den svenska förskolemodellen 1968-1998, följt den samhällsdebatt som förts om förskolans uppdrag och innehåll.
Läs mer om detta i en artikel från Skolledaren nr.9/14 där Hammarström Lewenhagen menar att förskollärarkåren och deras fackliga företrädare i sin kamp för pedagogiskt erkännande möjligen har idealiserat förskolans pedagogik – som motpol till vad man uppfattat som "skolans förmedlingspedagogik" – men utan att man tagit sig an en professionell didaktisk diskussion.
Svensk förskola är i dag en del av nästan alla barns barndom. 95 procent av tre- till femåringarna är inskrivna i förskolan. Hur har då den svenska förskolemodellens pedagogiska och samhälleliga uppdrag växt fram? Birgitta Hammarström Lewenhagen, universitetslektor vid Stockholms universitet, har i sin doktorsavhandling Den unika möjligheten – en studie om den svenska förskolemodellen 1968-1998, följt den samhällsdebatt som förts om förskolans uppdrag och innehåll.
Läs mer om detta i en artikel från Skolledaren nr.9/14 där Hammarström Lewenhagen menar att förskollärarkåren och deras fackliga företrädare i sin kamp för pedagogiskt erkännande möjligen har idealiserat förskolans pedagogik – som motpol till vad man uppfattat som "skolans förmedlingspedagogik" – men utan att man tagit sig an en professionell didaktisk diskussion.
lördag 24 januari 2015
Förskollärarnas identitet stärks av vetenskapligt förhållningsätt
Förskolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Trots det sammankopplar sällan förskollärarna sin egen yrkesidentitet med ett vetenskapligt förhållningssätt eller teoretisk kunskap. Istället betonas förskollärares personliga egenskaper och förskollärarna menar att yrkeskunnandet utvecklas genom praktiska erfarenheter.
Läs mer om förskollärarens yrkesspecifika kompetenser i uppsatsen professionell identitet.
Skolverket har samlat aktuell forskning för förskolan och pedagogisk omsorg på sin webbplats.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)